Servitris, 20

Jag var 20 år gammal och provanställd på deltid. Man kom i kontakt med mycket folk och många tog sig friheten att vara allmänt vidriga, rent ut sagt.

En man i medelåldern kom dit ganska ofta och handlade. Han var väldigt pratglad och när man jobbar är det inte alltid så lätt att ryta till, man vill ju inte verka elak heller. Samtidigt måste man stå upp för sig själv. Det blir en ständig kamp, ska jag stå upp för mig själv eller för företaget? Det kan vara svårt att bara ryta till åt alla kunder som går över ens egna gränser, då det är  väldigt lätt att det går ut över företaget. Så borde det inte vara.

Den här mannen handlade ofta från mig och brukade ofta påpeka, ”nu har du inte varit här på tre dagar”. Han försökte bjuda ut mig och jag nekade varje gång och sa att jag inte ville. Det här pågick under hela min anställning vilket var under 4 – 5 månader.

I januari, efter att jag slutat, gick jag tillbaka och skulle hälsa på en gammal kollega. Vi stod och pratade ett tag och sen gick jag till ett köpcenter i närheten. Jag gick i kanske 2 – 3 butiker. När jag kommer ut ur en butik stod mannen där och ville prata. Då väcktes frågan, hade han förföljt mig? Han sa att han sett mig stå och prata med min kompis vid min gamla arbetsplats och började ställa mig frågor om var jag varit. Eftersom han förklarade att han sett mig innan tänkte jag att han måste ha förföljt mig, vilket var väldigt obehagligt. Han försökte få fram var jag bodde vilket jag inte ville berätta, och jag försökte snällt få bort honom. Men det är också då man kommer in på tankar som: ”vad är den här personen egentligen kapabel till?” Alla tankar går igenom huvudet, har personen förföljt mig? Vad kan han mer göra? Det kändes som att många kunder hade väldigt bra koll på mig eftersom de kunde säga att jag inte hade varit på jobbet på en och en halv dag. Till slut fick jag iväg den här mannen men det hela var extremt obehagligt.

Den andra händelsen jag vill dela med mig av skedde nån gång i höstas. Det var en annan man, han var i 20-årsåldern. Han kom fram till mig när jag jobbade och började flörta. Han sket totalt i att jag hade andra kunder. Jag frågade, “vill du handla eller, för jag är inte intresserad av dig”. Han kommenterade hur jag såg ut och att han gillade det. Jag jobbade helt själv och kunde inte ta mig därifrån. Det var inte kul. Han vägrade gå om han inte fick mitt nummer. Jag sa att jag inte var intresserad men han bara fortsatte. Det är sjukt att man inte ska kunna känna sig trygg på sina arbetsplats och att okända personer vet så mycket om en.

Under en månads tid kom han tillbaka 3 – 4 gånger och frågade mina kollegor efter mig och när jag skulle jobba nästa gång. Han bodde tydligen i en annan stad men kom tillbaka under flera olika tillfällen. Så höll han på i en månads tid. Jag kände mig förföljd och att personen varken kunde ta ett nej eller verkade vilja förstå att jag inte ville. Jag tycker det är så sjukt tråkigt att man som kvinna inte ska kunna känna sig trygg på sin arbetsplats och att folk tar sig friheten att tjata. Hade jag velat hade det varit tydligt. Men jag är där för att jobba. Det hade varit jäkligt skönt att kunna göra det utan att känna sig otrygg. Det är en så himla pressad situation.

Jag har många kollegor som fått kommentarer av män som går förbi och lämnar kommentarer, försöker få ens nummer, försöker få kontakt när det enda jag och mina kollegor försöker göra är att jobba.

Det är så lätt att folk viftar bort sånt här och säger, ”han ville bara ge dig en komplimang”. Men det ger dig faktiskt inte rätten att förfölja någon. Är jag intresserad så visar jag det direkt.

Händer något sånt här på jobbet är man särskilt utsatt, för man kan ju inte bara sluta jobba. Man behöver sin inkomst, så vad ska jag göra om man känner sig otrygg? Vi hade tur som hade vakter i närheten av vår arbetsplats men de har ju så mycket annat att ta hand om där vi jobbade.

Rädslan och oron jag fick av det här sitter i än i dag. Trots att jag inte jobbar kvar. Tror många har varit med om liknande händelser där män följer med en lite för långt eller vägrar att gå. Det är tyvärr en stor del av många kvinnors vardag. Många känner nog också att man inte blir tagen på allvar när man säger att man inte är intresserad eller att många män väljer att inte lyssna.

Jag är glad över att jag inte jobbar kvar där. Men trots att jag inte gjorde det så förföljde mannen mig när jag skulle handla. Därför kunde jag inte känna mig trygg långt efter att jag slutat på mitt jobb.

Vill du veta mer om hur vi kan stoppa sexuella trakasserier genom kollektivavtal? Läsa Arena Idés rapport Kanadamodellen.