Det har gått ett år sedan riksdagsvalet 2022. Året har präglats av kriget i Ukraina, turerna kring Nato, utrikespolitiska och inrikespolitiska kriser. Det har följts av ekonomisk osäkerhet, diskussioner om kärnkraft och höjda matpriser. Som om inte det var nog blir klimatkrisens påverkan på samhället allt tydligare med såväl torka som översvämningar.

Mitt i denna röra av väntade och oväntade händelser frågar sig organisationer som vill påverka samhället till det bättre – hur gör vi oss relevanta i den politiska debatten? Hur får vi genomslag för våra frågor? Låt mig dela med mig av några tips.

1. Haka på aktuella diskussioner

Förmodligen ägnar du redan tid åt att någorlunda systematiskt bevaka de stora nyhetsmediernas rapportering. Om inte så är det dags att sätta igång. Ditt tittande, lyssnande och läsande kan hjälpa dig att från månad till månad avgöra vilka nyhetshändelser eller teman som är topp tre och dominerar på journalisternas agendor.

För att göra dig själv och din organisation relevant i den politiska debatten behöver du hitta er unika vinkel på de händelser som det rapporteras mest om: Vilka lösningar kan ni bidra med för att göra Sverige mer motståndskraftigt mot naturkatastrofer? Hur påverkas era medlemmar av de höjda matpriserna? Vad säger er målgrupp om ett möjligt svenskt natointräde?

Det svåra med detta är att det kräver snabbhet. I en stor organisation kan det vara svårt att hitta er vinkel på en aktuell nyhetshändelse, plita ner ett förslag till ståndpunkt, få den godkänd av företrädare och chefer och sen sälja in den till journalisten som bevakar frågan. Om man vill vara med i nyhetsgamet så behöver allt detta hända inom något dygn från dess att ursprungsnyheten publicerats. Känns det svårt att få till? Kolla in nästa tips.

2. Gör ett försök att titta i spåkulan och se vad som väntar runt hörnet

Om du vet med dig att din organisation inte är så snabb som man kan önska, så kan du istället nyttja detta tips. Det är omöjligt att veta hur olika scenarier kommer att utspela sig, men du som har näsa för kommunikation, opinionsbildning och påverkan kanske ändå kan göra några mer eller mindre kvalificerade gissningar om läget framåt i era viktigaste frågor. 

Gissningarna kan till exempel vara säsongsbaserade i stil med “Snart är det vinter, troligen går elpriserna upp då. Hur påverkar det våra frågor?”. De kan också vara konjunkturbaserade såsom “Inflationen går upp, arbetslösheten stiger och ger kommunerna lägre skatteintäkter och ökade kostnader. Regeringen kommer troligen inte att skjuta till tillräckligt med pengar i höstbudgeten. Vad ska vi tycka om detta?”

Samla dina klokaste kollegor till ett spåkulemöte någon gång per månad. Tillsammans kan ni säkert pricka några rätt. När ni har definierat de troligaste scenarierna för den kommande månaden eller månaderna kan ni i lugn och ro förbereda er vinkel och förankra den i organisationen.

3. Skapa oväntade allianser och samarbeten

Makthavande politiker har svårast att värja sig mot de frågor där aktörer som i vanliga fall är som katt och råtta – det vill säga avskyr varandra – går samman och ställer gemensamma krav. Ett exempel är när både klimat- och miljörörelsen och drivmedelsbolagen med Preem i spetsen går ut och kritiserar regeringen för att de slopar den klimatvänliga reduktionsplikten. 

På samma sätt kan du fundera över vilken organisation eller aktör som är er mest oväntade samarbetspartner. I vilka frågor skulle ni och de kunna göra gemensam sak? När ni väl hittat er gemensamma ståndpunkt är det bara att sätta igång med era påverkans- och opinionsbildningsaktiviteter. Bara det faktum att ni samarbetar lär generera en del uppmärksamhet och göra det svårt för politiska makthavare att ignorera er.

---

Vill du ha fler tips på hur man når ut med sitt budskap? Prenumerera på Arena Opinions nyhetsbrev!