Är Roblox framtidens sociala kanal? Hur många lyssnar egentligen på poddar? Och behöver vi bry oss om AI? 

Igår presenterade Internetstiftelsen sin årliga rapport Svenskarna och internet. För alla som jobbar med digital kommunikation är det en enormt efterlängtad rapport, vilket märktes på uppslutningen under morgonens lanseringsevent. Här har jag samlat mina tankar kring några saker som stack ut i år. 

Näthat hindrar många från att uttrycka sin åsikt

Tråkigt nog uppger hälften av internetanvändarna att de avstår från att uttrycka sina åsikter på nätet av rädsla för näthat. Det handlar bland annat om att avstå från att kommentera i öppna kommentarsfält. Och det är vanligare bland kvinnor än män. 

Var är risken för näthat då störst? I topp hittar vi Facebook, vilket inte är så konstigt med tanke på det stora antalet användare. Men att X hamnar på andraplats är desto mer anmärkningsvärt, med tanke på att det inte är en av de största plattformarna. Många vittnar om ett allt hårdare klimat på X, särskilt efter att reglerna ändrats och mer hatiskt innehåll än tidigare tillåts. Flera ideella organisationer har den senaste tiden valt att lämna X, bland annat Naturskyddsföreningen och We Effect. 

Om ni är en civilsamhällesorganisation som upplever att det är svårt att hantera hatiska kommentarer och hot i sociala kanaler, så vill jag tipsa om att jag har kollegor som är väldigt pålästa inom ämnet och har hjälpt flera organisationer med planer och utbildning. 

Fler behöver lära sig mer om AI

Trots allt prat om AI så är det knappt 3 av 10 som uppger att de använt något AI-verktyg det senaste året. Att ha använt AI-verktyg är vanligare bland unga, tjänstemän, höginkomsttagare och storstadsbor. 

Undersökningen visar också att det är fler som tror att AI kommer att ha en negativ inverkan på framtiden, än som tror att det kommer att vara positivt. Kvinnor är betydligt mer negativt inställda till AI än män. 

Oavsett vad man tycker om AI (för visst finns det flera risker och problem vi behöver lösa) så är det något som vi behöver förstå oss på. Därför tycker jag absolut att man ska testa något AI-verktyg för att få en bild av vad det egentligen handlar om. Det finns också flera kortare, fristående kurser där man kan lära sig grunderna. 

Poddlyssnandet fortsätter att öka

Andelen svenskar som lyssnar på poddar har ökat rejält i senaste mätningen. Ökningen syns i nästan alla åldersgrupper, men framför allt är det bland 80-talister vi hittar nyfrälsta poddlyssnare. 

Vilka poddar man lyssnar på är förstås väldigt blandat, men den som allra flest har som favorit är P3 Dokumentär. 

Om din målgrupp främst består av 80- och 90-talister kan poddar vara en bra kanal – antingen genom att starta en egen eller att annonsera i andras. Varning för sälj igen här, men jag har en kollega som är ruskigt duktig på att producera poddar – så hör gärna av dig om du behöver hjälp att komma igång. 

Nyheter via sociala kanaler – ska vi vara oroade?

En fråga som verkade chocka många var att så många unga konsumerar nyheter via sociala medier. Den uppdelning som presenteras handlar om personer födda på 1900-talet jämfört med personer födda på 2000-talet. Och till mångas förfäran var sociala medier den kanal där flest unga tog del av samhällsnyheter. 

Men vi får tänka på att det här rör sig om väldigt unga personer – ända ner till 8 års ålder. Och att inte så många 8-åringar läser pappers-DN eller kollar på Rapport är inte så konstigt. I tabellbilagan går det att skilja mellan 00-talister och 10-talister i statistiken och där ser vi en tydlig skillnad. Bland 00-talister läser 46 % nyhetstidningar digitalt, jämfört med 10 % av 10-talisterna (som alltså är 8-13 år). 

Det är värt att nämna att Sverige fortfarande har en väldigt låg andel som främst får sina nyheter via sociala medier jämfört med andra länder. För den som vill djupdyka i ämnet rekommenderar jag Digital News Report som Reuters sammanställer varje år.  

Att många konsumerar nyheter via sociala kanaler ska inte heller ses som ett tecken på att vi litar mer på dessa än på gammelmedia. De nyhetskanaler som de tillfrågade litar mest på är SVT, Sveriges Radio och DN. Minst litar de på kvällspress, sociala medier, influencers och Flashback. Barn och unga litar allra minst på Tiktok som nyhetskanal. 

Så kanske ska vi istället oroa oss över 90-talistmän som i relativt stor utsträckning (17 %) hämtar sin samhällsinformation från Flashback. Eller för 60-talister och 80-talister som är de generationer där flest uppger att de inte tar del av några nyheter alls. 

Youtube, Facebook och Instagram har fortfarande flest användare 

Så till det som flest är intresserade av: Vilka sociala kanaler är störst? 

Youtube, Facebook och Instagram är fortfarande de kanaler som flest använder. På fjärde plats hittar vi Snapchat. Femteplatsen går till Linkedin om vi mäter alla användare, eller till Tiktok om vi pratar dagliga användare. 

Men vi får också tänka på att siffrorna inte är helt färska – det tar ett tag att få ihop denna gedigna rapport, vilket tyvärr innebär att enkäten hunnit bli nio månader gammal när resultaten släpps. 

Upp för Tiktok, ner för Facebook

Facebook är den kanal som minskar mest och Tiktok den som ökar mest. Lite förvånande är att X ökar, trots att många verkar lämna kanalen. Kanske är det så att all publicitet är bra publicitet och är det någon kanal det pratats mycket om senaste tiden så är det ju X. Men det är en ganska liten ökning och det återstår att se om den håller i sig.

Stora demografiska skillnader

Det är förstås enormt stor spridning i åldrar – där Snapchat, Tiktok och Roblox främst används av yngre medan Facebook och Linkedin är populärare bland äldre. Även en viss könsskillnad finns – Pinterest, Instagram och BeReal domineras av kvinnor medan män oftare använder Twitter, Reddit och Twitch. 

Men vilka kanaler använder vi faktiskt mest?

Det är skillnad mellan flest användare och mest använd. Tyvärr mäter inte Svenskarna och Internet spenderad tid i apparna. Då tror jag att vi hade fått se ännu större förändringar. 

I stället mäts hur många som använder kanalerna någon gång under året respektive dagligen. Men det är förstås skillnad på att dagligen gå in och kolla sina aviseringar lite snabbt eller att sitta och scrolla i flödet i flera timmar. 

Enligt den internationella statistik som finns tillgänglig verkar det som att Tiktok är den app som har längst genomsnittlig användartid per dag – hela 1,5 timme om man får tro analysföretaget Sensor Tower. 

Spel = sociala medier?

En del var inte helt övertygade när jag pratade om spel som social kanal på Arena Opinions frukostsamtal om sociala medier för någon vecka sen. Men i år är spelplattformen Roblox faktiskt med bland sociala medier i Svenskarna och Internet. 

Dessutom är det många som nämner spel (och kanaler som är tätt sammankopplade med spelande) i fritextsvaren på frågan “Utöver sociala medier, finns det andra plattformar, ställen eller forum på nätet där du umgås med vänner/hänger med kompisar?” Discord, Fortnite, FIFA, Playstation, Wordfeud, Minecraft och “olika spel” hör till de vanligaste svaren. 

—

Behöver du anpassa din sociala medie-strategi enligt de senaste insikterna? Hör av dig till mig!