Februari 2022 och plötsligt är Rysslands invasion av Ukraina det enda människor pratar om. Samma situation i mars 2020: coronapandemin innebär att kampanjer får ställas in och kommunikation läggas om. Som kommunikatör kan det helt plötsligt bli omöjligt att nå ut med ett budskap som inte är relaterat till den kris Sverige eller världen befinner sig i. Nu är Israel och Gaza i blickfånget. Om några veckor kanske något helt annat.

Men hur länge bör man vänta innan man återgår till sin ordinarie kommunikations­plan när något händer som vänder upp och ner på det offentliga samtalet?

Hur stor behöver en kris vara för att det ska påverka vår kommunikations­strategi?

Hur behåller man fokuset vid sina kärnfrågor utan att uppfattas som tondöva inför skeenden som påverkar människors liv och hälsa?

Den senaste tiden pratar allt fler om polykrisernas tidevarv och många spår att en period av kriser som avlöser varandra väntar. Just nu lever vi mitt i en ekonomisk kris, gängkriminaliteten och dödsskjutningar är en fråga som prioriteras i såväl politik som nyheter, och de senaste veckorna har situationen i Gaza inneburit att geopolitik och svensk utrikespolitik står högt på mångas agenda. Mycket tyder på att detta är ett nytt landskap civilsamhälles­aktörer och opinionsbildare har att förhålla sig till.

Tre kommunikations­tips i kristider 

Det finns förstås inget facit för hur man med fingertopps­känsla och respekt navigerar i detta, men jag vill dela med mig av tre insikter utifrån mitt arbete som kommunikatör i flera olika värderings­drivna och samhällspolitiska organisationer:

1. Ha en plan, men var alltid beredd att pausa den

Det finns inget som helst att vinna i att publicera sin kampanj eller ha release för ett nytt projekt exakt den dagen som planerats – om det visar sig att någonting i omvärlden får allas strålkastare att riktas åt ett annat håll. Det handlar både om att visa empati med människor som påverkas av kriser och om att inte slösa bort en välplanerad kampanj i ett nyhetsläge där allas fokus ligger någon annanstans. Så var alltid beredd att pausa en kommunikativ insats, och se till att ni är ett par-tre personer som tillsammans kan göra en bedömning av hur omfattande händelsen är innan ni tar beslut om paus.

2. Var en del av omvärlden

Kan ni, utifrån er värdegrund, kommunicera något om den aktuella händelsen? Kanske kan ni tipsa vidare och rekommendera era följare att ta del av information kring ämnet hos någon annan med det fokuset? Det kan vara viktigt för trovärdigheten att synliggöra att det som händer påverkar människor som följer er. Om ni tar ställning eller uppmärksammar händelsen kan det vara lättare att sedan återgå till de frågor ni har kompetens och fokus kring.

3. Känn självförtroende i att era frågor är viktiga

När ni har tagit en paus – ibland kanske det räcker med en dag, ibland en vecka – är det dags att återgå till era sakfrågor. Undvik att kommunicera på ett ursäktande sätt eller krysta fram lösa kopplingar till de händelser som skett i omvärlden. Att kommunicera om andra frågor än den aktuella krisen betyder inte att man förminskar den. Olika viktiga budskap kan samexistera. Ha istället självförtroende i er kompetens, era sakfrågor och er roll i den samhälls­politiska debatten. Medielogiken idag innebär ofta att samtalet kretsar kring en fråga i taget och där finns det dessutom ett mervärde i att låta fler viktiga samhällsfrågor diskuteras parallellt.

Grunden för en levande demokrati är att civilsamhället har en bredd av röster och fokus. Och i tider av kris är det ibland just det vi behöver – att de politiska och framåtsyftande samtalen fortsätter.

---

Vill du ha hjälp att tänka strategiskt kring er kommunikations­planering? Många av oss på Arena Opinion har arbetat med kommunikation där man behövt ta snabba beslut och lägga om sin planering.

Hör gärna av dig till mig så tar vi en fika!