I den senaste upplagan av Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet får vi många värdefulla insikter som hjälper oss att nå vår målgrupp online. Här samlar vi några av de intressantaste bitarna och ger rekommendationer för dig som jobbar med kommunikation i civilsamhället.
Alla använder inte samma kanaler
Användare finns i allt högre grad utspridda på flera mindre plattformar. Ålder, kön och intressen är viktiga faktorer för vilka sociala medier vi använder. Det här har vi sett en längre tid, men nu börjar det bli väldigt tydligt.
Tidigare har Facebook varit en så pass bred kanal att man kunnat nå “nästan alla”. Det är fortfarande en stor kanal, men unga använder den mer sällan.
42 % av unga killar (12-19 år) använder till exempel Discord varje vecka. Och en majoritet av tjejer 12-24 år hänger på Tiktok varje dag. Men för 40-plussare är de här kanalerna inte alls särskilt stora. 60 procent av tjänstemännen har Linkedin men bara 18 procent av arbetare.
För många mindre organisationer är det omöjligt att vara aktiv överallt. Så vi behöver välja kanaler med omsorg – det är inte alltid självklart att vi når flest ur vår målgrupp på de största kanalerna. I rapportens tabellbilaga kan du djupdyka i fler demografiska uppdelningar.
X minskar, utmanarna ökar (men är fortfarande små)
X är den kanal där användandet minskat mest, medan deras utmanare ökar. Dock är konkurrenterna fortfarande väldigt små i jämförelse.
Tappet för X är som störst hos unga män (20-34 år), där andelen som använder X varje vecka sjunkit från 31 till 18 procent på ett år.
Meta-ägda Threads ökar från 2 till 7 procent. Bluesky som är nya i mätningen hamnar på 2 %. Mastodon hamnar totalt på noll i statistiken – mest använt är det av män födda på 70-talet men även där är det bara 2%.
Om ni sneglar på alternativ till X och lockas av att Threads verkar störst kan det vara bra att ha i åtanke att Threads, liksom Instagram, inte rekommenderar politiskt innehåll till andra än dina följare. Det är med andra ord svårt att nå ut med politiska budskap.
“Professionalisering” av innehållet
Allt färre lägger upp egna inlägg i sociala medier. Vi lämnar helt enkelt det här med innehållsskapandet till proffsen (influencers och content creators) i allt högre utsträckning. Vi skickar direktmeddelanden, följer andra, kanske diskuterar i grupper eller kommentarsfält. Men egna inlägg i flödet? Det är inte längre något för alla.
Det är bra att vara medveten om att olika plattformar används på olika sätt. Kampanjer som går ut på att folk ska dela berättelser eller bilder under en viss hashtag fungerar inte lika bra idag när många har privata konton eller bara inte postar alls. Men det går fortfarande att få engagemang i exempelvis kommentarsfälten.
AI är vår sökmotor, läkare, vän och psykolog
Till ingens förvåning ökar användandet av AI. Allt fler uppger att de frågar AI om saker de tidigare googlat. I andra undersökningar har vi också sett att unga i allt högre utsträckning söker på sociala medier istället för traditionella sökmotorer.
Så är SEO dött? Nja. Men vi behöver kanske jobba lite annorlunda.
Social SEO, att synas i sociala mediers sökresultat, är ett klart underutnyttjat område. Sen har vi AI-SEO, alltså att optimera för att synas i AI-verktygens svar och sammanfattningar. Den strategiska nyttan med de här nya formerna av SEO varierar såklart beroende på vad du vill uppnå.
Gör ett experiment: Testa att söka på några av era viktigaste söktermer på Google, Youtube, Tiktok och ChatGPT. Jämför resultaten.
Vi börjar tröttna på dejtingappar, Facebook-reklam och utseendefixering
Totalt sett är svenskarnas användning av sociala medier stabil. Men vi börjar se små tendenser på att man längtar efter att ses IRL och en ökande irritation över de negativa sidorna med sociala medier.
- Många verkar ha tröttnat på dejtingapparna, och det är framför allt yngre som överger dem. Andelen singlar som nätdejtar har sjunkit från 27 % 2022 till 18 % 2025.
- Mer än hälften har sett en bluffannons på sociala medier den senaste tiden. Men det är så vanligt att de flesta inte orkar anmäla.
- Det är framför allt på Facebook många ser bluffannonser, och många av de som slutat använda Facebook klagar just på mängden annonser och oseriöst innehåll.
- Färre lågstadiebarn använder sociala medier. En sannolik förklaring är att föräldrar blivit mer medvetna om risker med sociala medier och inte längre låter de allra yngsta ha fri tillgång.
- Förutom X och Facebook är det även Instagram, Tiktok och Snapchat som tappat en del användare. Här verkar vanliga skäl vara kopplat till ytligt, ointressant innehåll, mobbning och utseendefixering samt att man slösar bort mycket tid på att scrolla.
Digitala möten och utbildningar har sina fördelar. Men just nu verkar många längta efter att delta i fysiska aktiviteter och mötas utan skärm. Finns det något sätt ni skulle kunna få fler aktiva, engagerade, medlemmar etc att mötas på event, nätverksträffar eller annat?
Vill ni få ut mer av era sociala kanaler?
Kanske behöver ni få in bra rutiner och smidiga mallar för den löpande uppföljningen. Eller kanske vill ni få inspiration kring hur ni kan bli mer kreativa och effektiva när ni skapar innehåll? Hör av er till mig!
Jolin Edbrand är digital strateg på Arena Opinion.
